När vi lämnade San Sebastian var vi i behov av en övernattningsplats med tillgång till service och även tvättmaskin. Eftersom vi har köpt ett ACSI-kort som ger bra priser på vissa campingar under lågsäsong öppnade vi den appen och hittade flera campingar efter Atlantkusten. Vi bestämde oss för en i orten Zumaia, endast tre mil från San Sebastian. När vi kom dit kom vi till en högt belägen riktigt mysig camping, byggd i etager. Varje plats var omgiven av en liten häck och det fanns färskvatten och el vid varje plats. Att dessutom vädret var riktigt bra så det blev en utefika gjorde inte intrycket sämre. Ett fräscht servicehus fanns också för platsen betalade vi 27 €/dygn.
Vi bestämde oss omgående för att stanna ytterligare en natt för tid har vi ju gott om. När vi googlar på Zumaia visar det sig att det finns häftiga klippor och en vacker strand på andra sidan staden. Vi tar en promenad och möter ytterligare en rejält kuperad stad innan vi hamnar uppe vid det lilla kapellet San Telmo, som ligger på klippkanten.
Det visar sig att vi som aldrig sett Game of Thrones, har hamnat på ännu en inspelningsplats. Klipporna kallas för Zumaia flysch och hör till en geopark vid baskiska kusten. Vi blir lite nyfikna på vad flysch egentligen är och det visar sig vara ”en sedimentär lagerföljd bestående av omväxlande hårdare och mjukare bergarter”. Klipporna är vid den baskiska kusten är världsberömda för sina lodräta flyschlager, som visar miljontals år av jordens historia.
Nästa dag beslöt vi oss för att fortsätta västerut och hamnade då i Santillana del Mar, en liten stad i Kantabrien som ett flertal gånger hamnat på listan över Spaniens vackraste småstäder. Även om den har tillägget ”del Mar”, så ligger den en bit in i landet.
Orten har en lång historia men de flesta husen som finns bevarade och bildar dagens stadskärna byggdes i slutet av 1500-talet och på 1600-talet. Många av huset har sköldar på sina väggar.
Strax utanför orten finns det tvä ställplatser, en i var ända och vi valde den ena, som bara låg ett par hundra meter från centrum. Här fanns det bra platser och det mesta i serviceväg, förutom en toalett. Dessutom såldes det bröd i en liten husvagn på morgonen.
Det som var lite skoj var att här träffade vi Ing-Marie och Rolf, som vi bodde grannar med på midsommar, på Kedumsviks ställplats, och så Ulla och Björn, med den välskrivna bloggen med otroligt fina bilder som heter ”Eliassons irrfärder”. Det visade sig att vi allihop är permanentboende i våra husbilar och nu så sakteliga på väg söderut inför vintern.
Vi tog en liten promenad i staden, som i princip består av två gator och en mängd med mysiga gränder. Överallt trampar vi på blankslitna gatustenar och de gyllene stenhusen är i många fall vackra, men lite av det fina försvinner då det som på många ställen blir lite för turistiskt för vår smak.
Vid slutet av gatan ligger Santa Julianakyrkan. Den romanska byggnaden blev förklarad som ett nationellt monument i Spanien redan 1889.
Kyrkan är uppkallad efter den unga Juliana av Nikodemia, som ska ha lidit martyrdöden i Mindre Asien, nuvarande Turkiet, i slutet av 200-talet och hennes kvarlevor fördes hit. Den ursprungliga kyrkan ersattes av denna vars äldsta delar dateras till 1100-talet.
Det finns även ett kloster vid kyrkan och klosterträdgården med sin korsgång runt tycker vi är riktigt vacker.
Det blir bara en övernattning här för nu lockar ett par städer med mäktiga katedraler så fortsättning följer…
Lämna ett svar