bmlarsreseblogg

Ramsvik har varit naturreservat sedan 2006 och är ett av de mest besökta här på västkusten.

Ramsvik var en del av Sotenäset och en halvö fram till 1930-talet. Då sprängdes och grävdes den sex kilometer långa Sotenkanalen som ett beredskapsarbete och kustsjöfarten slapp gå i de illa beryktade farvattnen med grynnor och skär utanför Ramsvikslandet. Numera är den en populär led för fritidsbåtar. När vi kom från Smögen åkte vi över den svängbro som går över kanalen och en bit norrut kommer vi till Ramsviks Stugby & Camping.

Det blir premiär för oss här och det var bokat tre husbilsplatser till oss med husbil medan våra andra kamrater bodde i stugor. Vår plats var på asfalt med ett litet trädäck utanför med utsikt mot havet. Fräscht servicehus fanns och det enda vi kan klaga på är väl priset, 666 kr/natt (då hade vi ändå fått 10% rabatt eftersom vi förbokat och betalt. Ordinarie pris 740 kr). Det tycker vi var att ta i för en plats för fordon max 750 cm i april månad.

På kvällen var vi tämligen trötta efter en lång dag med sol och promenader så efter att njutit av lite skaldjur sov vi gott…

Nästa morgon vaknar vi av kraftiga vindar och det gick vita gäss t o m här inne i viken. Nu skulle det bli helt andra bilder än vi fick på fredagen när det var stiltje och himlen var blå. Idag skulle vi träffas på parkeringen vid Grosshamn. det var ett nytt ställe för oss trots att vi varit på Ramsvik många gånger. Här vid Grosshamn finns en liten fältstation där det ibland ringmärks fåglar, då flera vadare häckar här och när det blåser kommer en del havsfåglar med vindarna. Det här ska också vara ett populärt ställe för fotografer. Här fick vi se upp för klipporna var både blöta och hala men många bilder blev det…

När vi var nöjda var vi verkligen genomblåsta och vi var glada för att vi hade med oss underställ i ull, vantar och mössor i husbilen. Vi fortsätter promenaden en bit söderut och kommer till den lilla gården Fykan. Den pittoreska gården finns nog med i varje fotobok med motiv från Bohuslän. Det som vi nu tycker är vackert var säkert en hård verklighet förr. Här odlade man på varje jordplätt som fanns och bönderna bedrev även fiske. Ängen här vid Fykan är en slåtteräng och sköts fortfarande som en sådan så här växer många olika arter och v i har ibland fotograferat orkideer här.

Eftermiddagen bjöd inte på något lockande uteväder för nu hade det även börjat småregna så det blev en lugn eftermiddag innan vi samlades på campingens restaurang för en gemensam middag. Vi beställde en fisk – och skaldjursgryta som var riktigt smakfull.

På söndagen tog vi en liten promenad längs vattnet och kom då till vägs ände där det ligger en liten fyr med ett häftigt läge. Lars fick gå själv upp till fyren eftersom jag inte längre vill hoppa från sten till sten…

Sedan återstod bara resan hemåt. Vi gjorde ett fotostopp vid det fina Skäktefallet, även kallat Brudslöjan i Nordkroken, utanför Vargön. Det är ett imponerande vattenfall på Halleberg, med en fallhöjd på 36 meter. En fin liten promenad fick vi från parkeringen och nästan framme vid fallet har de gjort i ordning eldplatser och fikabord.

Det blev ett fint slut på en härlig helg!