Vårt första stopp på vår väg norrut blev Évora. Om denna muromgärdade stad, som blev ett UNESCO:s världsarv 1986, sägs det att den var framstående redan på romartiden och blomstrade under medeltiden, som ett centrum för lärdom och konst. Vi åkte till Camping Orbitur, några km utanför centrum eftersom vi behövde lite extra service efter flera nätter med fricamping.

Strax utanför campingen finns en busshållplats och med en liten elbuss kan vi lätt ta oss in till centrum. När vi i utkanten av staden åkt förbi stadens akvedukt från 1500-talet och in genom en av portarna i stadsmuren klev vi av bussen och börjar gå upp mot katedralen. Då kommer vi först till det romerska templet, även lite felaktigt kallat Dianatemplet, från det första århundradet efter Kr. Det tros trots namnet ha byggts för att hedra kejsar Augustus.


Inte långt därifrån ligger stadens katedral som stod klar i mitten av 1200-talet. Det ska vara den största medeltida katedralen i Portugal. Fasaden får ett asymmetriskt utseende eftersom ett av tornen är krönt av en blå kon och det andra är mer traditionellt påbyggt. På var sida om portalen står vackert skulpturerade apostlar från 1500-talet.



Här köper vi en kombibiljett som ger oss inträde till katedralen, klostret, muséet samt tillträde till ”terassen”, som visar sig vara katedralens tak! Vi börjar med att gå upp för trapporna till taket och sista biten blev de både smala och lite brantare. Från taket får vi en jättefin utsikt samtidigt som det är trevligt att se tinnar och torn på nära håll.



På vägen ner passerar vi ärkebiskopens balkong, mittemot högaltaret.

Sedan följer vi snällt pilarna som tar oss till klostret och en promenad i gångarna runt klosterträdgården.


Därefter kommer vi in i själva katedralen, som blivit om- och tillbyggd vid flera tillfällen. Den är som de flesta katedraler, vacker kanske främst huvudaltaret från 1700-talet.



Sista besöksmålet i katedralen blir muséet för sakral konst. Här finns mängder med glittrande dyrgripar, tavlor, mantlar, biskopskronor och en mängd annat. Här inne var det fotoförbud.
När vi kommer ut går vi genom de gamla kvarteren och här finns det många små affärer och matställen tillägnade oss turister. Tänk att det fanns en hel affär med sardiner och kanske andra fiskkonserver i färgglada burkar med motiv från Portugal.



Nu har visatt in siktet på nästa kyrka, nämligen São Fransisco. När vi tittat runt i den till stor del förgyllda kyrksalen…



…gick vi vidare till nästa entre, som leder till kyrkans största sevärdhet, nämligen benkapellet, Capela dos Ossos. Det ruggiga kapellet skapades på 1600-talet av kvarlevorna av 5000 munkar. På en skylt såg vi den lite makabra texten ”Nós ossos que aqui estamos, pelos vossos esperamos” (Vi ben som ligger här, väntar på dina).



När vi kommer ner till torget Praça do Giraldo blev vi sugna på en glass och gick mot en ”gungsoffa” vid sidan. Då fick vi veta vad É…27 betyder. Det visade sig att Évora tillsammans med en lettisk stad ska bli Europas kulturhuvudstäder 2027.

Vi börjar snart att undra hur många sevärda och promenadvänliga städer det finns i Portugal för efter en natt på campingen var det dags att fortsätta till nästa….

Lämna en kommentar