Vilken vecka vi haft men hur fort har den inte gått… Påskhelgen bjöd på vårväder och vi hann göra utflykter bland vårblommor och knoppande löv, sedan kom tisdagen med en ordentlig snösmocka där Falköping enligt pressen hamnade i topp med 42 cm blöt snö.
Samma dag skulle Ellen, ett av barnbarnen komma med tåget från Göteborg och vi bad dem kolla så tågen verkligen gick för inte ville vi ut på några småvägar för att hämta på någon annan station när vi matades med nyheter om bilar fast i köer, bilar i dikena osv. Tågen gick som de skulle och vi fick istället ett par riktigt lugna dagar inomhus med massor med sällskapsspel och kortspel, samt ett och annat kakbak.
På onsdagen vaknade vi till en riktigt vacker vinterdag så nu blev det en utflykt till Trandansen, för att se dem i ett snölandskap. Är man snart 15 år kanske det inte är höjden av nöje att åka och titta på skränande fåglar men det hör till om man är på Falbygden under trantider…
På torsdagen lovades mer snö men den här gången blev det snöblandat regn och snötäcket blev inte tjockare, tack och lov, för på fredagen var det dags att hämta hem Laikan från verkstaden där den har fått service och försetts med en ny kamrem. Nu väntar besiktning på måndag och sedan hoppas vi få ordning på värmen så det kan bli premiärtur.
På lördagen blev det en tur till Lidköping där två barnbarn deltog i den sprillans nya handbollscupen, Vänerbollen. Det var Edith, 12 år, som spelar med BK Heid och hemmaspelaren Edwin, 11 år, som spelade med HK Lidköping. Det är alltid skoj att få se de unga spelarna och så skoj de har på cup. Naturligtvis blev det ett besök på Garströms anrika café vid torget när vi ändå var på Lidköpingsbesök.
På kvällen hade vi blivit erbjudna biljetter till Falköpings Sångsällskaps hyllning till ABBA, på dagen 50 år efter segern i Brighton. Det var verkligen duktiga amatörer så vi fick två timmars musikalisk njutning i en fullsatt teatersalong.
Något nattsudd blev det inte eftersom väckarklockan ringde redan 04:20 igår!! och varför detta?? Jo, vi skulle träffa medlemmar i fotoklubben ute vid Trandansen kl 05:30 för att se när tranorna kom tillbaka från sin nattsömn. Nu fick vi tyvärr inte någon vacker soluppgång att njuta av så första fotot är från ett annat år, då vi sov där ute i husbilen och väcktes av fåglarnas morgonkör.
Vi fick hur som helst en trevlig morgon och efter ett par timmar började vi längta efter kaffe och frukostmacka. Visst hade vi tur för vi medan vi satt och fikade började ett duggregn att falla och när vi sedan satt i bilen på vägen hem började det regna på riktigt.
Foto: Kristina Krantz
När vi kom hem behövdes lite vila medan regnet smattrade på rutan och när vi tittade ut vid lunch hade faktiskt den allra mesta snön regnat bort, så skönt!
Som det sägs är hoppet det sista som överger människan, så nu hoppas vi verkligen att detta är årets sista snö för nu är längtan efter vår och värme näst intill olidlig….
bmlarsreseblogg 
Lämna en kommentar