bmlarsreseblogg

Auschwitz kan man säga är den mest kända symbolen för terror, folkmord och mänskligt lidande. Det är det största nazistiska koncentrations-och utrotningslägret under 2:a världskriget. Numera är det ett museum där vi besökare kan lära oss om ett av de mörkaste kapitlen i mänsklighetens historia.

Självklart har vi planerat in ett besök här och bokat en tur med minibuss från Krakow. Vi blir upphämtade från en hållplats inte långt från vårt hotell och åker iväg till Oswiecim. Där blir vi mötta av vår guide, som visade sig vara otroligt proffsigt, Vi fick också headset för att inte missa något av informationen. Innan vi gick in fick vi gå igenom en säkerhetskontroll precis som på flygplatser.

Sedan. är det dags att träda in under den välkända porten med inskriptionen ”ARBEIT MACHT FREI”. Auschwitz var från början en militäranläggning med byggnader i rött tegel. Efter Tysklands invasion var det från början ett fängelse för politiska fångar, polska män och kvinnor innan det blev ett läger för förintelse.

Idag följde vi en speciell ordning så det fungerade ganska bra trots mängden med besökare. I flera av husen var det ett museum och visst var det otroligt att se bl a 40 000 par skor, mängder med glasögon och stora mängder med mänskligt hår…

På många ställen finns de täta, höga taggtrådsstängseln kvar, precis som en del vakttorn.

Vi gick också förbi den s k ”Dödens vägg”, mellan block 10 och 11,där vi många gånger sett bilder på hur människor ställdes upp för arkebusering.

Här finns också ugnarna kvar där offren brändes.

När sedan nazisterna började med sin systematiska utrotning av judar, romer och andra icke önskvärda så räckte inte gaskamrarna och byggnaderna i Auschwitz till utan då byggdes Birkenau, tre km längre bort. Hit fortsatte vi när rundturen på Auschwitz var slut.

Birkenau hade omkring 300 baracker när det var som störst. Det var både tegelbaracker och enkla träbaracker, som från början var häststall. Lägret var planerat för 100 000 fångar.

När vi gickfrån parkeringen möttes vi av en syn vi många gånger sett i litteratur och på TV, nämligen den välkända entren där järnvägsvagnarna rullade direkt in i lägret och gallring/sortering skedde på perrongen.

Många av barackerna finns inte kvar idag, en del brändes av nazisterna och en del av träbarackerna revs och användes som virke till byggnader.

I krigets slutskede sprängde de också gaskamrarna men ruinerna finns kvar idag.

Många av tegelbarackerna finns kvar idag och vi gick in i en av dem. Det finns träbritsar i tre plan, de nedersta med jordgolv och vi kan inte förstå hur det faktiskt fanns en del som överlevde detta helvete.

Totalt miste 1,1 miljoner människor livet här i Auschwitz-Birkenau och vi som gick här denna vackra sommardag har svårt att ta in omfattningen av denna ofattbara grymhet och ondska. Det var i vilket fall som helst en av våra viktigaste resor och en vi aldrig får glömma…