Sista etapperna på vår övervintringsresa.

Publicerad

När vi lämnar Honfleur blir det Nederländerna nästa och vi hamnar på en trevlig ställplats inte långt från Eindhoven, Campercamping blij venneke. Det är ett ställe som nästan inte går att beskriva. De 25 platserna är rymliga och avdelade med växter av alla de slag. Det blir säkert riktigt fint lite längre fram när allt står i blom. Det är ett ställe där konsthantverkare jobbar och vid en liten rundvandring på platsen, stöter vi på flera annorlunda ”konstverk” där vi minst väntar oss det. Orten Eersel ligger på gång/cykelavstånd men vi kommer hit enbart för en övernattning.

Nästa morgon var det dags att fortsätta norrut och den här dagen var det alla campares ”Ullared”, nämligen varuhuset Obelink som var målet. När vi kom dit var det tämligen fullt på parkeringen men de hade gjort en ny större parkering för husbilar/husvagnar sedan vi var här sist. Det blev en rejäl stund inne bland alla prylar och OJ vad saker det fanns… Vår vagn fylldes med många prylar vi hade på vår lista och en del ”villhöversaker” vi råkade springa på. Det blev bl a ett par nya (mycket välbehövliga) stolar, en Twusch (porslinsinsats till toaletten), ett vintertäcke till framrutan o s v.

När allt var inpackat i Laikan var det dags att söka upp en plats för natten och det fanns flera platser att välja på omkring samhället Winterswijk. Vi hamnade på ställplatsen som hör till campingen Rekretionspark Het Winkel. Campingen är riktigt stor men det fanns också en ställplats med 19 platser, där vi stannade två nätter. Då hann vi köra en tvättmaskin så vi fick prova vår nyinköpta torkställning och även prova vårt nya vinter täcke då temperaturen började sjunka fram på kvällen… Dessutom öppnade vi en burk Soldatens ärtsoppa som åkt med oss genom hela Europa, som fick bli dagens middag tillsammans med plättar och sylt.

Sedan var det dags att fortsätta in i Tyskland och här mötte vi kyla, regn och blåst. Det blev två åkdagar där vi vid övernattningen i Lauenburg vid Elbe knappt ville gå ur husbilen. Det kändes nästan som om Laikan skulle lätta i blåsten. Nästa dag hade vi bara 12 mil upp till Wismar. Wismar och ställplatsen i hamnen har vi besökt ett par gånger tidigare och som vanligt var de 95 platserna väl utnyttjade även om det inte var helt fullbelagt så här i mars. När regnet äntligen gav med sig var det dags att ta en promenad fram i den historiska staden.

Wismar är känt sedan 1200-talet och kom att tillhöra Hansan. Staden har hört till Sverige under långa tider, men 1803 lämnade Sverige staden i pant till storhertigdömet Mecklenburg och när tiden gått ut avstod man från att lösa in panten. Sedan 2002 ingår gamla staden i Wismar tillsammans med Stralsund som ett världsarv på UNESCO:s lista.

Torget i Wismar sägs vara det vackraste torget i Nordtyskland och visst ligger det många vackra byggnader här. ”Alter Schwede” byggdes omkring 1380 men namnet, som skulle erinra om svenskarnas tid i Wismar 1648 – 1803, fick huset först 1878 då restaurangen flyttade in. Här var vi och åt schnitzel för ett antal år sedan.

Byggnaden Wismarer Wasserkunst var ett slags vattenreservoar för stadens bryggerier.

Vi går också bort till Mariakyrkan, vars 80 meter höga torn är ett blickfång i staden. Kyrkan förstördes i krigets slutskede och 1960 sprängdes ruinerna, förutom tornet bort. Nu har man byggt murar där väggarna fanns och markerat där pelare fanns.

Efter vår kalla och blåsiga promenad smakade det bra med kaffe och våfflor, Vi hade just kommit på att det fakiskt var våffeldagen.

Nästa dag fortsatte vi mot Rostock och efter diverse ”skafferishopping” åkte vi ner och övernattade på en parkering, strax innan incheckningen till Stenafärjan. Här har vi övernattat förr och trots att det kommer en hel del tung trafik under natten sov vi gott några timmar och redan kl 06 satt vi i kön till incheckningen.

Vi hde bokat frukostbuffé på färjan, vilket var ett bra val, då vi dels försåg oss med en god frukost samtidigt som vi slog ihjäl ett par timmar av en ganska tråkig färjeresa.

Dagen innan hade vi fått ett trevligt meddelende från Nils-Åke Hansson, som i många år skrivit blogg (husbilochresor.com) och bor utanför Helsingborg. De har följt oss på vår resa eftersom de under många år tillbringat vintrarna på sydligare breddgrader, bl a på många platser vi besökt i vinter. Vi blev hembjudna till Birgitta och Nils-Åke på våffelfika och det blev ett par trevliga timmar med massor med prat.

Lördagen blev en fullmatad dag som vi började med förmiddagsfika hos Lars syster och svåger i Viken. Trevligt var det eftersom inte en enda bild blev tagen. Sedan blev det ett snabbt stopp vid ”Gula Huset” i Ullared, där vi laddade upp med bl a polish och vax till Laikan, något som kommer att behövas framöver. Fram emot kvällen körde vi in på gården hos Lars dotter och visst kändes det bra att vara på hemmaplan efter över 1000 mil och 167 övernattningar. Vi är så glada att vi tog beslutet att flytta ut i Laikan på heltid och tänk om fem dagar är det dags att fira 1-årsjubileum! Den stora frågan är bara; Vart har det här året tagit vägen??

Lämna en kommentar

Föregående