bmlarsreseblogg

När vi besökte Honfleur under ett dygn för över tio år sedan blev vi genast förtjusta i den charmiga staden och har ofta pratat om att vid tillfälle återvända och nu kom tillfället. När vi lämnade Oradour- sur -Glane hade vi drygt 50 mil till Honfleur så vi stannade för natten på en husbilsparkering i Vierzon och då återstod en åketapp på 33 mil till nästa dag. Trots att vi kom till den central belägna ställplatsen strax efter lunch fanns det bara 2-3 platser kvar på den stora ställplatsen. Ställplatsen kan väl mer liknas vid en parkering med trånga platser och det finns el till en del, efter principen; först till kvarn. Den stora fördelen är att man betalar för sin plats i 24 timmar och den ligger en kort promenad från stadens centrum. Dessutom finns tömning och fyllning.

Honfleur har en lång historia, som går tillbaka till vikingarna. Namnet Normandie går tillbaka till nordmännen, normanderna och Normandie gavs till vikingarna som pant för att de skulle lämna Paris i fred. Honfleur nämns i litteraturen första gången 1027, som Honnefleu, efter vikingen Honne.

Denna första eftermiddag tog vi en liten promenad och vi passerar en enkel träbro innan vi möts av fiskebåtar och härliga rabatter med vårblommor i alla färger.

Målet är den inre hamnen Vieux Bassin. Runt den här småbåtshamnen ligger de höga smala husen, från 1700-talet, lika tätt som de gör längs Amsterdams kanaler. Skillnaden är att här är de flesta fasaderna klädda med skiffer, ett material som säkert är passande här i Atlantens närhet.

Här ligger stadshuset, Hotel de Ville och längs kajkanten ligger restauranger , barer och caféer sida vid sida. Vi väljer en uteservering där kvällssolen lyser och slår oss ner med var sitt glas och bara njuter av den vackra kvällen och de mysiga omgivningarna.

Nästa dag blir det en ordentlig promenad i staden. De smala kullerstensgatorna i centrum är kantade med vackra korsvirkeshus och staden har många gallerier och konstaffärer, förutom de vanliga affärerna med souvernirer och turistanpassat innehåll. De många gallerierna är delvis ett arv från tidigt 1800-tal, då många konstnärer sökte sig hit, bl a Monet och Boudin. Så vi njöt när vi strosade omkring där.

Vi kommer till kyrkan Saint Catherine, som är Frankrikes största träkyrkaoch en sevärdhet vi definitivt inte vill missa. Den byggdes redan 1468 och det mest speciella med byggnaden är väl att den är byggd som upp och nedvända skepp. Det har sin förklaring i att snickarna egentligen var båtbyggare och därför byggde just i de här formerna.

Klocktornet Sainte-Catherine är ett riktigt landmärke och står strax bredvid kyrkan på torget med samma namn. Det är separerat från kyrkan för att skydda kyrkan från eld om blixten skulle slå ner i tornet. Det är idag klassat som ett historiskt byggnadsminne och ska innehålla ett litet museum.

Här vid torget hittar vi en restaurang med uteservering i solskenet så här slår vi oss ner för en lunch. Självklart blir det Moules frites för vad ska man annars äta just här och nu känns det verkligen att vi är vid kusten i Normandie.

Sedan fortsätter vi vår promenad i de mysiga gränderna och nu söker vi oss ut mot flodmynningen, där det ligger en skulpturpark, Le Jardin des Personallités. Den invigdes 2004 och innehåller byster över kända fransmän, som konstnärer och historiska personer. Dessa är placerade i båtformade områden av växter och vi kan bara tänka oss hur fint det kommer att vara här när det blivit sommar och allt står i blom. Claude Monet hade fått en egen ö i en damm där snart näckrosorna kommer att stå i full blom.

En annan konstnär var J B Jongkind, en nederländsk målare som tillbringade sin mesta tid här i Honfleur.

Annars får vi väl erkänna att de flesta namnen var helt okända för oss. Sedan tar vi den vackra strandpromenaden tillbaka till centrum. Här ser vi Le Havre på andra sidan vattnet. Vi passerar också ett monument ”Till sjömän, försvunna till sjöss” , som Sjömanssällskapet reste 1998.

Efter ett par dagar i fina Honfleur var det dags att lämna staden och fortsätta norrut över den stora bron Pont de Normandie…