bmlarsreseblogg

När vi var i Castro Verde träffade vi ett svenskt par som tipsade oss om att besöka Mérida, en stad vi knappt hade hört talas om, men när vi läste lite mer om staden förstod vi att det skulle vara ett besök som passade oss.

Mérida grundades som en romersk koloni redan 25 f Kr, som Emerita Augusta av kejsar Augustus. När romarna hade ockuperat Spanien ville de ha ett centrum i den här delen av riket, Lusitania, bl a som rekreationsort för f d soldater. Platsen passade bra då en av deras huvudvägar korsade floden Guadiana precis här.

Vi stannar på en ställplats som hör till kedjan Camping Car Park. Den ligger ett par km från stadens centrum. När vi kom hit var det dags för nästa storm, Marta, att dra in och för vår del var det nog den värsta stormen hittills. Inte blev det mycket sömn för oss den natten för det var nästan lite otäckt och inbland kändes det som om husbilen skulle lyfta. När det blev en stunds uppehåll nästa dag kunde vi gå ut och titta på eländet. Vi hade sett hur de höll på och röjde bland nedfallna träd hela dagen men ändå fanns det mycket förödelse kvar.

Vi tog en promenad till den närmaste sevärdheten, nämligen Mirakelakvedukten, Acueducto de los Milagros. Den byggdes under första århundradet e Kr för att förse staden med vatten från Proserpina-dammen. Idag återstår en sträcka på drygt 800 meter av den från början nästan sex km långa akvedukten. Det ska finnas 38 stycken, 25 meter höga, pelare kvar. Vi tycker den är otroligt vacker och imponerande. Den är konstruerad av granit blandat med röd tegelsten och den riktigt lyser i kvällssolen. Även storkarna uppskattar de höga valven och många storkbon tronar högst upp. Självklart blir det många foton och här kommer några av dem.

Akvedukten gick över floden Albarregas och parallellt med den löper en liten romersk bro.

En annan eftermiddag tillåter vädret en promenad och då går vi till Dianatemplet, en av de närmast belägna sevärdheterna. Templet är en av de få byggnader med religiös betydelse som bevarats i ett tillfredställande skick.

Det byggdes i slutet av 100-talet f Kr eller i början av Augustus tid och trots sitt namn tror man att templet var tillägnat den kejserliga kulten. På 1500-talet återanvändes templet delvis för en greves palatsbygge. Vi går upp och tittar på utsikten mot de gamla pelarna. Det fanns dessutom en liten utställning där uppe. Sedan var det bara att trava hemåt i blåsten. Platser som den här tycker vi mycket om…

Vi köpte en kombibiljett som gäller för alla de arkeologiska sevärdheterna, eftersom vi bestämt oss för att stanna här tills vädret stabiliserats sig såpass att vi kan se oss om i staden och dels är det inte något nöje att köra i de kastvindar som kommer då och då. En sådan kombibiljett kostar 8 € för oss som är seniorer och 17€ för vuxna, vilket i princip är lika mycket som inträdet till enbart den romerska teatern och amfiteatern. Ett par dagar senare utlovas en hel dag utan nederbörd och då kommer vi att upptäcka resten av staden, men mer om det kommer i nästa inlägg…