Plötsligt har det gått en vecka sedan vi lämnade Elmia. Ett par dagar på hemmaplan blev det då vi bl a sov en natt vid Trandansen. Där räknades det den här dagen till drygt 12 500 tranor, när de kom flygande för sin nattvila. Så här på hösten är de mer skygga när de även har sina ungar att ta hand om, så de är inte så nära oss, men det är mäktigt att se dem komma inflygande i flockar, även om vi fick använda kikare och en vacker kväll var det även om vindarna blåste kalla.
På onsdagen åkte vi upp mot Hökensås eftersom vi hade ett presentkort på två nätter på Caravan Clubs Camping där uppe.
Campingen är året runt öppen med många säsongsgäster, så även nu mitt i veckan var det en hel del boende på plats. Vi tyckte campingen var trevlig och välskött. Ett bra servicehus fanns med toaletter, rymliga duschar och ett välutrustat kök. Onsdagseftermiddagen blev en riktig innesittardag då skurarna kom tätt.
På torsdagen tog vi en välbehövlig skogspromenad, på andra sidan landsvägen. Här stod det ganska mycket blåbär kvar, så nästa år får vi försöka åka hit i rätt tid och plocka på oss en del för i år har inte ett enda bär plockats i skogen. En del lingon fanns det också. En buff fick bli skydd för de otäcka älgflugorna som börjar komma.
Gladast blev vi dock för några fina soppar och ett par nävar kantareller, vilket räckte till en god svamprisotto för dagens lunch.
Vi valde Hökensås delvis för närheten till Tidaholm, dit vi skulle på en begravning på fredagen. Det var Lars f d svärmor som lämnat jordelivet och duktiga dotter Therese hade gjort ett underbart blomsterarrangemang av hennes överflöd av dahlior i trädgården. Det blev en fin stund till minne av en älskad anhörig, som levt ett långt liv.
Vi fortsatte sedan ner till en av de kostnadsfria husbilsparkeringarna, vid Tidan, inne i Tidaholm. här gjorde vi oss varsin Aperol Spritz, för den dagen hade det gått ytterligare en månad och vi kunde fira fem månader som heltidsboende i Laikan.
Den här helgen var det kulturhelg i staden och i skymningen gick vi ut i den ljumma höstkvällen.
Vi besökte flera olika utställningslokaler. Eftersom vi gillar foto besökte vi Bengt-Åke Öhgrens utställning på Vincontoret. Han åker gärna till Arktis men nästan lika gärna till Öland för att föreviga bl a de hotade ängshökarna. Det blev en trevlig pratstund med den pensionerade prästen och den passionerade fotografen.
Mer foto blev det på Stadshotellet där Louise Osbeck ställde ut.
När vi kom in på museet fastnade vi i den gamla smedjan där några olika konstnärer ställde ut sina alster i den häftiga miljön.
När mörkret sänkt sig hade marschaller tänts längs Tidan. Här och var fanns också belysta konstverk.
Vi gick in i de små smedstugorna där konsthantverk av olika slag ställdes ut i de gammaldags miljöerna och i en stuga bakades tunnbröd över öppen eld. Vi bjöds att smaka av det goda brödet med smör som smälte, så gott1
Vi gick till caféet Turbinen där Rikard Bromander visade sina häftiga oljemålningar, som mest liknade svart-vita foton.
I Turbinhuset fastnade vi hos fotografen Per-Erik Gustavsson och konstnären Sissi Stahli från andra sidan Vättern. Hans svartvita foton från en tid som flytt var otroligt vackra, ibland tillsammans med hennes keramik.
Det blev en riktigt skön kvällspromenad innan vi var tillbaka vid Laikan.
På lördagen drog vi mot Lidköping. Där var vi bjudna till goda vänner på kvällen, så vi passade på att utnyttja den ”kostnadsfria ställplatsen” på garageuppfarten hos dotter Sandra. Det var sommarvärme (kanske sista dagen med den temperaturen i år?) så det blev en promenad i shorts och t-shirt, innan vi fick se en välspelad tennismatch, när barnbarnet Edwin spelade i hemmaturneringen Billys Cup.
Nu vaknar vi till en ny vecka och tänk idag är det bara tre veckor tills vi förhoppningsvis kör på färjan mot Kiel. Solen skiner, men nattfrost väntar i veckan så nog känns det härligt att få åka söderut….
bmlarsreseblogg 
Lämna en kommentar