När jag (B-M) bodde i Varnhem bodde Eva och Evert på andra sidan häcken, som närmsta grannar. Eva och jag tog nästan dagliga promenader där vi löste alla världsproblem?? Numera är de minst lika upptagna pensionärer som vi är och trots att vi flera gånger pratat om att ses har vi inte fått till det, men nu i veckan var det dags. vi hade bestämt träff på ställplatsen vid Hajstorp, precis vid Göta Kanal.
Den här ställplatsen var premiär för oss. Tidigare har vi stått i Sjötorp, Lyrestad och Töreboda (samt vid flera ställen på östgötasidan). Ställplatsen har 16 platser med el. De är inte bokningsbara och betalas i det lilla mysiga Slusscaféet. Då får vi också ett kort som ger oss tillgång till servicehuset där det finns dusch, toalett, kök och tvättstuga. Det finns också färskvatten och tömning av gråvatten och latrin. Kostnaden per natt är 350 kr men då ingår allt. Naturligtvis passar jag på att köra en tvättmaskin.
När vi kom fram blev vi bjudna på fika och så fick vi en riktigt mysig Goodiebag! De har sedan många år en firma, Libbes Läder, där de tillverkar, syr och säljer många fina läderprodukter. De hade t o m gjort nyckelringar med Laikas logotyp till oss.
Den här delen av kanalen invigdes 1822 och här finns en gammal smal rullbro, tillverkad på Motala verkstad. Det bör tilläggas för husbilsåkare att bron har en viktbegränsning på 3 ton, så det gäller att komma till Hajstorp på vägen söderifrån. Slusscaféet där det fortfarande var många cyklister som stannade för fika eller glass är inrymt i den gamla slussvaktarbostaden.
Visst märker vi att antalet båtar i kanalen börjar avta för året, men en del större privatbåtar kommer och så även passagerarbåten Bellevue, som stannar för att ta upp passagerare på väg mot Töreboda och Karlsborg. Trots att vi sett slussningen mängder med gånger så hör det till att stå vid kanten och beundra skådespelet.
Självklart tar vi en promenad längs kanalen, den här gången åt Sjötorpshållet, innan vi kryper in i deras husbil och festar på bubbel och kantarellpaj. Det var verkligen kul att ses och det fanns hur mycket som helst att prata om så kvällen bara försvann.
Nästa förmiddag var det dags att vinka På återseende och nu bestämde vi att definitivt inte ska ta flera år innan vi träffas nästa gång!
Vi styrde ner mot Göteborg för fler träffar med nära och kära. Den här gången tänkte vi övernatta på piren i Arendal, som vi sett många inlägg om på sociala medier. Platsen finns på Park4Night. Här ska den nya Danmarks- och Tysklandsterminalen byggas, men än har inget bygge kommit igång och därför är det tills vidare tillåtet att övernatta här, kostnadsfritt. På torsdagskvällen blev vi ett 10-tal bilar här plus många som enbart åkte hit för att testa fiskelyckan och några såg vi fick en del fisk. vi hade en riktigt fin utsikt genom framrutan.
När vi kommit på plats tog vi oss med lokaltrafiken till Masthugget där dotter Anna med sambo bor. När han också slutat jobbet tog vi oss bort till Linnékvarteren och den grekiska restaurangen, Lilla Tavernan, där Anna bokat bord. Här åt vi en riktigt god måltid och alla var nöjda med sina val från menyn. För min del blev det en kalvfärsbiff fylld med fetaost och soltorkade tomater, självklart med tzatziki som tillbehör.
Under dagen hade temperaturen stigit så nu på kvällen kunde vi njuta i kortärmat när vi strosade bort till deras stammisställe, Haket, som profilerar sig som ”Probably the best beerhak in the world”. Många sorters öl, flera från lokala bryggerier, fanns att välja på så vi slog oss ner på trottoarserveringen med var sitt läskande glas och fick en trevlig stund.
Sedan var det dags att ta oss tillbaka ut till Arendal. Efter ett par byten och en dryg timme var vi hemma…
På fredagseftermiddagen var det dags för nästa träff. Då åkte vi istället upp till dotter Malin med familj på Guldheden. Där fick vi en trevlig eftermiddag/kväll med fika, tacos och en match i Skip-Bo. Trevligt måste vi haft eftersom det inte blev ett enda kort taget. Så skoj att träffa barnbarnen, där Ellen nu börjat gymnasiet med helt nya kamrater och Edith som blivit 7-klassare. Kanske dröjer det ända tills våren innan vi träffas igen men med dagens teknik går det ändå ganska lätt att hålla kontakt.
bmlarsreseblogg 
Lämna ett svar till Ditte Avbryt svar