Vi vaknar till åter till en härlig dag på Hälsö och idag har vi kollat upp när färjorna går ut till Källö Knippla. Från Burö hamn på Hälsös norrsida går det färjor till Källö Knippla, Rörö och Hyppeln. Det blir en kort färjetur på ca tio minuter innan vi kan rulla av cyklarna i hamnen på Källö Knippla.
På ön ligger nästan all bebyggelse på sydsidan, så vi följer vägen som går längs kusten, mot norr där det ska finnas en vandringsled, kallad ”Slingan”, som vi hoppas ska ge oss många fina vyer. Den är en del av den långa Kuststigen, som går längs Bohuskusten. Idag är det verkligen många båtar ute i farleden som går från Göteborg till Marstrand. På många ställen har soffor och bord satts ut så man ska kunna sitta ner och bara njuta.
Vi kommer till ”Röddevigga”, där det byggts en fin grillplats ovanför en välbesökt badplats.
Vi passerar också utsiktsplatsen Wideringen på Knipplas högsta punkt. Här har man byggt fina trätrappor för att göra det enkelt för oss att ta oss till toppen. Wideringen (Vita ringen) har fått sitt namn från det militära märke i form av en stor vit ring som var målad direkt på berget. Här från träplatån har vi 360° synfält över öar, hav och horisont.
Här uppe står en modell av en vippfyr. Den mest kända vippfyren placerades på Skagens rev 1628, men originalen var betydligt större, 10-15 meter höga.
Det blev en fin promenad och när vi sedan kom fram till hamnen hann vi med en glass som smakade gudomligt i värmen, innan färjan gick tillbaka till Hälsö.
När vi ätit lunch och vilat en stund i solen kände vi att vi var redo för en ny promenad. Vi gav oss iväg över bron mot Öckerö och genade genom bostadsområden med siktet inställt på Öckerö nya kyrka, där den syns på långt håll liggade högt uppe på sin kulle. Kyrkan som naturligtvis är byggd i bohusgranit invigdes 1906. Vi hade velat gå in i den men tyvärr var den som många andra kyrkor idag stängd och låst.
Vi fortsatte ner mot den gamla kyrkan och längs vägen står en vacker minnessten över alla de män som omkommit till havs.
Vi går ner mot hamnen och längs vägen kommer vi till den lilla fina örtagården. Den startade som ett skolprojekt 1988 men drivs numera av en grupp pensionärer som är en del av Föreningen Mot Bättre Vetandes verksamhet. Här doftar det citronmeliss, timjan och andra kryddor. Merparten av det som blommar är ändå rosor även om en del av dem snart är överblommade.
Musik har alltid spelat en stor roll här och varje torsdagskväll på sommaren bjuds det på musik och pepparmyntste. Nu var det faktiskt torsdag men vi kände bara att det skulle bli skönt att komma hem och slå oss ner. När vi kom hem till Laikan fick vi vara mer än nöjda med dagens motion. Stegräknaren visade nästan 11 km promenad och så en cykeltur på det. Vi njöt då av en god sallad och en flaska riesling, vår sista kväll på öarna för den här gången.
På fredagen åkte vi mot hemtrakterna och det var inte utan att vi undrade hur det skulle gå med platser för alla husbilar vi mötte som var på väg ut. När vi lämnade vår plats stod redan en husbil och väntade medan vi packade ihop det sista. vi åkte vägen över Lidköping för ett besök på HusvagnsSvenssons. Där köpte vi en rejäl pall att ställa utanför dörren samt ett nytt överdrag, som går att stänga, till våra cyklar. Detta ska vi pröva att montera i morgon så fortsättning följer…
bmlarsreseblogg 
Lämna ett svar till Britt-Marie Lundgren Holm & Lars Holm Avbryt svar