Nästa stopp på vår resa blev staden Torun, ca 18 mil nordväst om Warszawa, vid floden Visla. Här kom vi till ytterligare ett världsarv då stadens medeltida bebyggelse hamnade på listan över Unescoarv 1997. Torun var en av de få polska städer som inte förstördes under andra världskriget.
Vi checkade in på Camping nr 33, ”Tramp”, som hade ett perfekt läge vid floden, ett par km promenad från stadskärnan. Här bestämde vi oss för att stanna två nätter och försöka vila bort den envetna förkylningen. Nästa morgon promenerade vi över den kilometerlånga bron och redan från den fick vi fina vyer över den gamla stadsmuren och den medeltida bebyggelsen.
Vi viker av på Kopernikostrasse (vad annat) och här passerar vi vad som tros vara Copernikus födelsehus. Här finns sedan 1973 ett museum som berättar om hans liv och också om hur livet gestaltade sig här på 1400- och 1500-talen.
Vad var det då som gjorde Copernikus så berömd? Jo, han var den förste som bevisade att jorden och de andra planeterna rör sig i banor runt solen och inte tvärtom. Detta var en kontroversiell upptäckt och han fick mycket motstånd. Idag hade vi ingen större lust att gå på museum annars hade detta säkert varit ett som vi skulle ha gillat…
Istället fortsatte vi till det stora torget Rynek Staromiejski. Här ligger det det enorma gamla rådhuset, som dominerar stadsbilden och har rötter sedan 1274.
Utanför står stadens store son staty.
Det finns även fler statyer runt rådhuset; en åsnestaty, som symboliserar en f d straffplats där ostyriga vakter fick sitta på en åsnas rygg på en vass metallstav och för att göra straffet ännu värre knöts vikter vid deras fötter.
Det finns också en grodfontän med en fiolspelande man i. Det finns en legend om en flottare som spelade på sin fiol så att alla grodor som gjorde livet besvärligt för invånarna i staden följde efter honom ut ur Torun.
Vid torget ligger också Artus Court. den nuvarande byggnaden kom till efter att den förra revs i slutet av 1800-talet. Här har det varit platsen för de viktigaste kommunala och kulturella evenemangen, utställningarna och konserterna. Numera är det också hem för Toruns symfoniorkester.
Eftersom vi var lite spaka den här dagen blev det ett par pauser. På ett lokalt bryggeri beställde vi in en provbricka med fyra av deras egna ölsorter. En av dem var ett öl med pepparkakssmak och där gick gränsen för vad en öl får smaka, åtminstone enligt vår smak…
Att den smakade pepparkaka kanske inte är så konstigt eftersom Torun är känt för sin pepparkakstillverkning och har hållit liv i den traditionen i 1000 år. Som turist ska det finnas ställen där du kan baka dina egna pepparkakor efter gamla recept men vi var inne i ett par pepparkaksaffärer där det fanns pepparkakor i alla former och tjocklekar. Inget hittade vi som lockade oss, antagligen är vi bortskämda och vana vid tunna svenska pepparkakor, gärna med lite citrussmak….
Nu var det dags för ett besök i S:t Johannes domkyrka, som började byggas på 1200-talet. Vi såg den redan från bron på vägen in till stan.
Utvändigt såg den lite tråkig ut med sin släta tegelfasad men inuti var den riktigt vacker. Den har ett berömt huvudaltare från början av 1500-talet och många vackert utsmyckade sidoaltare. Det ska också finnas en enorm klocka i tornet som ska väga sju ton…
Sedan blir det lunchdags och nu skulle det äntligen bli dags för en polsk lunch, nämligen soppan Zurek. Denna goda soppa gjord på jäst rågmjöl har jag inte ätit på många år. Den innehåller olika charketurier och grönsaker. den vi fick innehöll olika korvar, bacon och kokt ägg. Med ett par skivor nybakt bröd blev det en god måltid och mätta blev vi…
På vägen hemåt tog vi vägen längs stadsmuren vid Visla. Här finns det en del portar kvar men det som mest intresserade oss var det lutande tornet, Krzywa Wieza.Om det säger legenden att snedhet var ett straff för syndiga germanska riddare. Här ska man lyckas stå med hela ryggen från nacke till hälar mot väggen och sedan sträcka ut armarna. Lyckas man är samvetet gott. Vi vågade inte prova eller rättare sagt var det en hel fnissande skolklass som försökte.
Torun var ytterligare en polsk stad väl värd ett besök och nästa dag när vi lämnade Torun skulle årets VM-serie i speedway avgöras här. Svenske Fredrik Lindgren fick totalt ett VM-brons efter en fjärdeplats här och vi fortsatte in i Tyskland…
bmlarsreseblogg 
Lämna ett svar till Britt-Marie Lundgren Holm & Lars Holm Avbryt svar