Sedan vi kom hem från Elmia har det vackra sensommarvädret fortsatt den ena dagen efter den andra. Delvis har vi känt oss som ekorrar som samlat inför hösten.I måndags ringde en f d granne och frågade om vi var intresserade av att ta del av deras överflöd av äpplen och vips kom vi hem med tre stora kassar fina äpplen.
15 kg fina Aroma förpackade vi och placerade på balkongen för kommande behov. Sedan startade äppelfabriken… Det kokades äppelmos, torkades äpplen och klyftades till vinterns äppelpajer…


Nästa dag kunde vi inte hålla oss utan det blev en tur ut i skogen. Trattkantarellerna var på G så om någon vecka blir det nog mängder av dem, nu fick de stå kvar på tillväxt. Vi kom hem med solvarma kinder, ett par nävar trattkantareller och några (de sista?) kantareller. Det blev åtminstone ett par härliga kvällsmackor och massor med frisk luft.


Jag har även kokat och lagt in några burkar rödbetor till vinterns kalops och pyttipanna.
Eftersom vi tänkt oss till Polen behövde vi ladda ner en app, e-Toll, som laddas med pengar och sedan dras avgifter för de polska motorvägarna därifrån. Efter råd från Anette och Stefan, med bloggen Enturitaget, tog vi oss an detta på hemmaplan och nog var det tur för att registrera sig där var inte en sysselsättning för veklingar. Jag tror det var 33 steg, så Lars satt vid en dator och läste instruktioner medan jag satt vid en annan och fyllde i formuläret steg för steg. Nu hoppas vi den ska fungera klanderfritt, annars…..blir det inte skoj…

För Lars del har dagarna innehållit en hel del golf. I tisdags var det 60-golf och med hela 40 poäng och kanonbra spel knep han andra plats. Tyvärr hade den fina formen helt försvunnit till torsdagen då golfklubben bjöd de jobbande pensionärerna på golfresa till Åsundsholms fina golfbana. Då halverades poängen och man kan lätt fråga sig vad detta är för konstig sport??

När han kom hem igår hade jag packat Laikan och vi startade vår höstresa vars mål är så gott som oplanerat och helt beroende på väder och vind… Vi hade ca 4,5 timmars körning framför oss innan vi var i Trelleborg, där färjan till Rostock var bokad 07:30 idag. Det var en så vacker kväll när vi åkte iväg…

…men plötsligt sänkte sig mörkret och trafiken minskade och då insåg vi plötsligt att vi inte hade något halvljus! Vem hade stulit det?? Med hjälp av helljus och parkeringsljus lyckades vi ta oss till en rastplats, norr om Markaryd, full med övernattande långtradare och där tog vi kväll. Lars kollade säkringar och det såg troligen ok ut i mörkret. Nu har vi inte åkt i mörker på ett tag men vid besiktningen tidigare i sommar fungerade all belysning.

Vi hade ju bokade färjebiljetter till idag på morgonen, men den här gången hade vi tack och lov bokat Flexibiljetter (det är absolut inte var gång vi gör det) vilket gjorde att vi kunde boka om biljetten fram till två timmar innan avgång. Nu bokade vi färja på lördag kl. 15 (Flexibiljett!), övriga avgångar var fullbokade
Idag steg vi upp tidigt och siktade in oss på en Mecaverkstad i Markaryd, som fått bra recensioner. De hade precis öppnat och en jättetrevlig kille hjälpte oss och otroligt nog hade båda halvljuslamporna gått sönder. På knappt tio minuter var lamporna bytta och vi kunde mycket nöjda fortsätta resan söderut.
Nu åkte vi rakt igenom Trelleborg och stannade vid Smygehuk. Här kunde man tidigare stå med sin husbil på den stora gräsplanen, vilket sedan ett antal år är förbjudet. Trots stooora skyltar på tre språk stod det ca 15 bilar på fältet. Konstigt att personer med körkort inte är läskunniga. Nu har det varit många diskussioner om just den här platsen då det är Länsstyrelsen som lagt förbudet, men är det förbudsskyltar så är det, eller? Det finns gratis parkeringar, 6 timmar, ej över natt, alldeles bredvid.


Nu är det flera år sedan vi var här så det blir en promenad längs stranden. Vid Sveriges sydspets kan vi bara inse att Sverige är långt, då det står att det är 157 mil till Treriksröset. Jämför man är det 152 mil härifrån till Milano…


Vi går även förbi en gammal kalkugn, byggd i mitten av 1800-talet.

Vid kusten står också ett par konstverk, ”Sinnenas eufori, en installation i möte med havet”. Det är två generationer konstnärer Monica Tormell och Harry Moberg, som uppfört de två konstverken.

Efter en pizza i Omniaugnen, visst är den bra! fortsätter vi en bit österut och som vanligt fortsättning följer….

Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar