2018 gjorde vi ett besök hos myskoxarna i hägnet utanför Tännäs. Då fanns där tre myskoxar, däribland den gigantiske hannen Härje som gick bort för ett par år sedan. Nu när vi hade vägen förbi tyckte vi det var dags för ett nytt besök.
Myskoxen är ett säreget djur som vandrade omkring här under den senaste istiden tillsammans med de stora mammutarna och de ullhåriga noshörningarna. Idag är myskoxen det enda av djuren som finns kvar.
1972 kom fem myskoxar in till Sverige och Härjedalen från Norge. På 80-talet ökade flocken och var som mest ett drygt 30-tal individer. Sedan decimerades flocken mycket p g a störningar från turister och idag uppskattar man att det finns knappt ett 10-tal djur. Vecka 30 i år ska man försöka göra en ny räkning av den svenska myskoxstammen. Numera finns regler om att man inte får vistas närmare än 100 meter från myskoxar om man möter dem i naturen.
Myskoxarna är rejäla muskelpaket. Hannen väger 300-400 kg medan honan väger 200-300 kg. Man kunde tro att de är släkt med nötkreatur men är faktiskt är de släkt med get och får.
Myskoxcentrum är en ideell förening som arbetar med bevarandet av den svenska myskoxstammen och hägnet här öppnades 2010. Hos dem bokar vi nu en guidad tur, som utgår från Härjebrygg i Tännäs.
Det är max 20 personer i varje grupp och sommartid har man fyra guidningar/dag. Vi betalar 275 kr/person, pengar som går till forskningen om myskoxarna.
Innan det är dags att mötas på bryggeriet hinner vi ta oss en titt på Tännäs kyrka, vilken är Sveriges högst belägna kyrka.
Vi träffar vår guide vid bryggeriet och sedan åker vi i egna bilar upp till hägnet, ca 7 km från samhället. Först får vi lite information om de häftiga djuren innan det är dags att gå in och upp mot rampen som leder mot hägnet.
Med lite godis i matskålarna lockas de fram och vi har tur för alla de sju myskoxarna som just nu vistas i hägnet kommer fram för att förse sig av godsakerna.
Här finns hannen, Brutus, som blev berömd när han i flera år, efter att ha blivit bortkörd från sin flock, terroriserade de boende i Svenstavik då han gick bärsärk i trädgårdar. Han sövdes ner och flyttades hit till hägnet, vilket gick riktigt bra och i år har han blivit pappa till tre små kalvar.
Det finns alltså tre honor här, Helga som hunnit fylla 16 år, samt Naessa och Ronja. Samtliga har i år fått var sin kalv, en kille Myskel samt två tjejer Frösta och Mejsa. Kalvarna väger som nyfödda 6 – 8 kg men är nu två månader gamla och tre robusta individer.
Vi står en lång stund och beundrar de mäktiga urtidsdjuren.
Besöket avslutas med ett besök i det lilla museet/butiken som finna här. Här finns bl a en uppstoppad nyfödd myskoxe, som tyvärr dog strax efter födseln. Det finns också mängder med information om de här djuren, som vi verkligen hoppas ska få leva vidare i en livskraftig flock i det fria.
En hona, Idun, har släppts ut från hägnet och tagits upp i den vilda flocken och där fått flera kalvar. Tyvärr får man inte göra så längre eftersom myskoxen inte räknas som ett svenskt djur eftersom de invandrade från Norge. Detta är en av de frågor som Myskoxcentrum driver med Naturvårdsverket.
Det blev et par fina timmar hos de här märkliga djuren innan vi fortsatte västerut.
bmlarsreseblogg 
Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar