När vi checkat ut från Nääs Fabriker och tittat oss nöjda på omgivningarna åkte vi alla ut till vännernas sommarhus vid Fisketången i Kungshamn. Det har ett underbart läge så när vi kom dit bytte vi om till badkläder, gick de få metrarna ner till badbryggan vid Fisketången och så var det dags för årets första dopp för oss från inlandet. Det var faktiskt 17° i vattnet så ett riktigt härligt bad blev det.

Värdinnan tog cykeln över till Smögen för vad ska stå på bordet en vacker försommarkväll i Bohuslän om inte en rejäl skål med pinfärska Smögenräkor! Vi kunde sitta ute på balkongen hela kvällen och bara njuta av måsarnas skrin, underbar utsikt och ljumma vindar.



Nästa dag var det dags för en årligen återkommande aktivitet, nämligen vår gamla gymnasieklass vårvandring. I år hade Kerstin bjudit ut oss till fina Bohuslän och vi blev 10 stycken som träffades vid Fiskaffären i Hunnebostrand för att äta lunch innan vi åkte ut till Ramsvikslandet (ett av våra favoritresmål i Bohuslän). Dagens rätt var helstekt rödtunga med skirat smör, inte helt fel på en uteservering i hamnen.

Ramsvikslandet är en del av Sotenäset och var en halvö fram till 1930-talet, då Sotenkanalen anlades. Idag är det ett av länets mest besökta naturreservat och med sin varierande och storslagna natur är det inte svårt att förstå. När vi åkt över Sotenkanalen åkte vi först söderut till Haby där Kerstin varit för några dagar sedan och där det lyst rosa av mattor med trift och lila av styvmorsviol. Nu kom vi inte ut på klipporna för kossor var just utsläppta på sommarbete och de råmade inte helt uppskattande när vi kom för nära.


Trift är bara så vackert och likaså violer, så jag blev som vanligt liggande på knä…



Sedan åkte vi norrut på ön till parkeringen vid Fykan. Här skulle vi gå en vandring som blev en kombination av tre olika leder. Alla är väl utmärkta med olika färger på stolpar över klipphällarna.


Här är så otroligt vackert och det blir många pausar för att bara njuta av alla vackra utsikter. Egentligen finns det två riktiga utsiktspunkter, Sote Bonde och Sote Huvud.


När vi sedan kommer ut till de blankputsade granithällarna, där det finns många minnen kvar sedan istiderna, är det givetvis dags för en längre kaffepaus. Att vandra och samtidigt umgås är verkligen perfekt och flera va våra kamrater hade inte varit just här tidigare.



Mot slutet av vandringen passerar vi gården Fykan och den har nog ett av västkustens vackraste lägen även om vägen hit går rakt över klipporna och inte är helt enkel att ta sig fram på.


Lederna på Ramsvik är av varierande svårighetsgrad och den vi gick idag var mestadels lättgången även om den passerade ett område med stenar i varierande storlek mot slutet av vandringen. Det är väl bara att försöka ta det lugnt och går det inte på något annat sätt får man sätta sig på baken eller ta både knän och armar till hjälp.

När vi kom tillbaka till bilarna åkte vi tillbaka till Kungshamn och där blev det ytterligare ett salt bad innan det var dags att åka hem till Falköping igen efter några riktigt härliga dygn!
Om vandringar på Ramsvikslandet har vi skrivit tidigare i ett par inlägg
https://bmlarsreseblogg.blogspot.com/2020/05/ramsvik-klippornas-rike.html
https://bmlarsreseblogg.blogspot.com/2021/06/ramsvikslandet-en-av-vara-favoritplatser.html

Lämna en kommentar