I tisdags åkte vi ner till Halmstad och checkade in på centralt belägna Hotel Continental Relax &Spa eftersom jag hade tid på Capio Movement på onsdagsmorgonen för operation av min axel. Den gula tegelbyggnaden är formgiven av den originelle stadsarkitekten Sven Gratz. Sedan 1956 finns här hotellet. Vi blev gäster i rummet med namnet Carl-Philips kammare med flera porträtt av prinsparet på väggarna. Där fanns också en vacker kakelugn, men troligen med eldningsförbud.


Efter incheckningen tog vi oss, efter nästan tre timmar i bilen, en välbehövlig promenad i de närmaste omgivningarna. Eftersom vi tycker att det är intressant att titta på offentlig konst tittade vi på en karta där flera konstverk var omnämnda.
Vi började med att gå ner till Nissan. Där mötte vi först statyn ”Laxen går upp”, en staty i koppar av konstnären Walter Bengtsson från 1958. Många tyckte det var hädelse att framställa Hallands landskapsdjur på det här sättet. Sommartid sprutar laxarna vatten genom sina stjärtfenor, så därför kallas den i folkmun ”tre piss i Nissan”.

Vi fortsätter norrut längs ån och kommer till Picassoparken. Där står ett kvinnohuvud av Picasso från 1971. Statyn är en av de sexton unika statyer som konstnären donerade till olika städer runt om i världen. Vi tycker den är lite häftig och får olika utseende beroende från vilket håll man ser den.


Vi fortsätter norrut och kommer till Kapsylparken. Här på en kulle finns ett konstverk av Knutte Wester från 2018. Det heter ”Av tiden flätar jag en plats” och är gjort med inspiration från konstnärens möten med papperslösa flyktingar.

Nästa stopp blir Stadsbiblioteket. På väggen på huset mittemot finns en enorm väggmålning med namnet ”Pi”. Det målades 2013 av Carolina Falkholt, en av Sveriges mest etablerade graffitikonstnärer.

Här går vi över Nissan och går Storgatan bort mot 91:ans staty som Lars fotograferade när jag var på mitt läkarbesök för ett par veckor sedan. Den gjordes av Nils Egerbrandt, 1992.

Lite längre ner på Storgatan står ”Klaras fåtölj”, ett verk av Kamil A Lukaszewicz, till minne av författaren och kvinnokampen Klara Johansson. Den är gjord i betong och uppvärmd, som om Klara nyss lämnat sin fåtölj under läslampan.

När vi kommer fram till Stora torg når vi kanske Halmstads mest berömda skulpturgrupp, Carl Milles ”Europa och tjuren”, från 1926. Detta konstverk kan man också se på ett museum i Michigan, där Milles undervisade under många år.

Framför Rådhuset på Stora torg står Kungastenen av Edvin Öhrström från 1952. Den är gjord som ett minne av kungamötet mellan Gustav II Adolf och Kristian IV, efter att Sverige betalat lösen för Älvsborgs fästning.

Nu började det skymma och vårt sista stopp blev ”Välkommen hem!”, som lämpligt nog står mitt i området vid Resecentrum. Det är gjort av Anna Smillidotter och kom på plats 2017.

Sedan var det ganska skönt att komma in på ett varmt hotellrum och efter ytterligare en rejäl skrubb med Descutan krypa ner i sängen och ladda för nästa dags operation.

Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar