Den 5 februari är vad vi kallar ”Vår Dag”, alltså det datum vi träffades för en första lunch 2011. Tio år senare passade vi på att gifta oss den dagen och följaktligen försöker vi hitta på något för att fira detta datum varje år. I år hade vi bokat ett paket på Gullmarsstrands Hotell och Konferens i Fiskebäckskil, men nu kom ju en axeloperation och ställde till det så det blev att åka den här veckan istället.
Många förknippar Bohusläns små fiskesamhällen och kala klippor med sommaren, men så vackert det är just nu när även västkusten har fått riktig vinter med rimfrost i träden och ett tunt lager snö på kobbar och klippor.
Gullmarsstrand har byggts ut från starten 1979 och ägs av tre bröder. Det kan inte ha varit enkelt att bygga ett stort konferenshotell i vid vattnet i ett litet fiskesamhälle och få det att smälta in i samhället men här har de verkligen lyckats. Hotellet ligger precis vid vattnet med bara en brygga som skiljer det från Gullmarsfjorden och med en underbar utsikt mot bl a Lysekil, dit man kan åka med Västtrafiks blåvita färja.
Vi hade bokat ett spapaket med namnet ”Vardagslyx med glow”, vilket innehöll spabesök, ett par munsbitar på Verandan innan middag, en tvårätters middag, övernattning och frukost. När vi kom dit blev vi positivt överraskade för vårt DeLuxe rum som vi bokat blev uppgraderat till ett Executive room, med utgång till en altan och bryggan mot havet. Visserligen utnyttjade vi inte uteplatsen den här gången men utsikten kunde vi njuta av när vi tog ett glas vin på eftermiddagen.
Sedan var det dags för spabesök.Det finns två olika ställen. Vi valde Sinnenas Havsbad, som ligger ute i vattnet. Här finns fåtöljer för relax, aromabastu och vanlig bastu, båda med en härlig utsikt.
På pålar utanför ligger poolen 38G, som året runt bjuder på just 38°. Här tillbringade vi en lång stund, medan solen dalade, tillsammans med ett trevligt par som ofta var här ute och tänk att B-M t o m doppade i hela sig (utom huvudet) mellan de små isflaken. Det var faktiskt riktigt skönt även om det stack i hela kroppen när jag raskt kom tillbaka till den varma poolen och någon vinterbadare kommer jag aldrig att bli…
På kvällen började vi med några munsbitar och ett glas bubbel på Verandan, innan vi fortsatte in till restaurangen. Här fick vi välja förrätt och varmrätt från den ordinarie menyn och den här middagen var något av det mest smakfulla vi har ätit på länge. Vi startade båda två med smörstekta pilgrimsmusslor med bakad brysselkål, citronemulsion och färsk tryffel.
Sedan festade Lars på Hälleflundra som serverades med beurre blanc, forellrom och arenkhakaviar, potatishashbrown, äpplepicklad silverlök och ansjovissnö.
Mitt val blev istället Rödtunga och den serverades med blomkålskräm med miso, citrongele, musselsås m sockertång, citroninlagd svamp och friterad ostronskivling. Jo tack! Det smakade precis så gott som det låter….
Efter en skön natts sömn vaknade vi till en dimmig morgon med 0 sikt. Det blev en bra frukost med ett lagom stort utbud allt snyggt uppdukat och det mesta hemgjort som t ex müsli, sylt och marmelader och t o m hemgjord nutella till pannkakorna.
När vi checkat ut började dimman lätta så vi åkte ut till Grundsund, som ligger 6 km längre västerut, så långt ut man kan komma på Skaftö. Grundsund är kanske mest känt för att TV-serien Saltön, efter Viveca Lärns böcker, till stor del spelades in här. Samhället delas av en kanal som grävdes under första världskriget för att fiskebåtar och skutor lättare skulle kunna passera och få tillgång till en större och mer skyddad hamn. Från bron över kanalen tas många foton över samhället och det gjorde givetvis även vi.
Här vid bron ligger också Grundsunds kyrka, en vitmålad träkyrka.
Sedan gick vi, genom det nästan öde samhället, till Östra kajen. Därifrån utgår en ny strandpromenad till Skäddhålans badplats. Efter det fortsätter den i en vandringsled till Vigerna, som också är en badplats. Vi vände dock för trapporna uppför berget var såphala och vi skulle ju tillbaka också.
Till sist återstod bara ett par timmar i bilen innan vi åter var hemma i Falköping och det är inte fel det heller….
bmlarsreseblogg 
Lämna ett svar till Anita Avbryt svar