Saint-Emilion och besök på en vingård.

Publicerad

När vi lämnade ställplatsen utanför Bordeaux tänkte vi åka till den lilla medeltida byn Saint-Emilion och någon av alla de vingårdar som omger orten. Vi sökte bland de vingårdar som har platser där man kan stanna över natten med husbil. Då hamnade vi på den lilla Vignoble Sautereau, som finns med i både France Passion och Park4Night.

Vi blir välkomnade av värdinnan och får komma fram och smaka på vinerna de hade till försäljning. Druvorna som den här gården odlar är till 70% merlot och 30% Cabernet Franc. Vi fastnar för en Saint-Emilion Grand Cru från 2020, så en låda av det får följa med oss hem. De andra vinerna var lite för tanninrika för vår smak. Vi tog en promenad runt gården och nu var det precis så att vinstockarnas blad höll på att slå ut.

Nästa morgon åker vi de få kilometrarna till lilla Saint-Emilion, som ligger helt omgiven av vinodlingar. Det finns en del parkeringsrutor ämnade just till husbilar, men den här dagen var det fullt med personbilar på varenda plats. Till slut åker vi en bit utanför och får syn på ett bageri. Vi går in och handlar lite ätbart och det var inga problem utan vi kunde få stå några timmar på deras parkering.

Orten har funnits sedan 700-talet och har fått sitt namn eftder en munk från Bretagne som flydde och sökte skydd i en grotta här. Han gjorde en del mirakel, fick lärljungar och med deras hjälp evangeliserades platsen och den döptes efter honom till Saint-Emilion. Idag finns det ca 1500 invånare och 1999 upptogs byn, samt kulturlandskapet runt omkring på UNESCO:s världsarvslista.

När vi går in i byn möts vi

av smala små gränder och dessa är kantade med mängder av vinbutiker. Vi börjar undra hur många det finns egentligen och även om det odlats vin här sedan romartiden så är det verkligen helt makalöst…

Byn är också otroligt kuperad men vi känner nästan genast att det är ett ställe vi tycker om. Det är så charmigt!

Mitt i staden ligger den monolitiska kyrkan, vilket betyder att den är utgrävd ur ett stycke kalksten. Den underjordiska kyrkan grävdes ut i början på 1100-talet. Den är enorm, 38 meter lång och 12 meter hög. För att komma in här måste man gå med på en guidad vandring och då dessa endast hålls på franska kändes det inte som ett alternativ. Dessutom var turistbyrån stängd av någon anledning just denna dag så det verkade inte vara några visningar??

Det som syns ovan mark av kyrkan är det 68 meter höga klocktornet. Vi går upp till platsen för klocktornet och får där en fin utsikt över staden.

På vår promenad kommer vi förbi, Les Lavoirs, de gamla tvätthusen. Där omvandlades ett par källor till tvätthus på 1800-talet och tvätterskor gick dit för att skölja sin tvätt. Numera såg det ut att vara en samlingsplats och oas. Idag satt några unga mammor med sina små där och mådde gott i det fina vårvädret.

Vi fortsatte upp till Kungens torn, La Tour de Roy, för att få en annan vy över byn. Vi gick lite fel och kom upp på en avsats en bit från det 14,5 meter höga tornet men en vacker utsikt fick vi ändå.

På vår väg tillbaka till Laikan passerar vi den katolska kyrkan, l´Eglise Collégiale, byggd på 1100-talet. Här finns också ett kloster.

En vägg mitt emot klosterträdgården är prydd med ett 38,5 m långt konstverk, The Apocalypse, av François Peltier från 2018. Det består av 12 stora målningar på trä och är verkligen sevärd.

Tillbaka vid Laikan kan vi konstatera att det helt plötsligt blivit sommar, så skönt!

Lämna en kommentar