bmlarsreseblogg

Efter ett par nätter på en camping uppe i bergen var det dags att lämna Portugal. Då blev det Spanien nästa och vårt första stopp blev ett återbesök i Santiago de Compostela. Förra gången vi var här var hösten 2019, då vi åkte husbil hit ner och ett par vänner flög ner. Den gången hade vi bokat en veckas vandringspaket (med bagagetransport för bekväma vandrare), från Santiago de Compostela och ut till Finisterre, ”världens ände”, dit pilgrimerna gick för att bränna sina gamla kläder. Vår vandring fortsatte längs kusten till Muxia innan vi återväde till Santiago. Den gången hade även vi pilgrimspass som vi stämplade längs vägen och efter avslutad vandring fick vi ett diplom som bekräftelse. I och för sig behöver man bara gå tio mil för att få detta så några riktiga pilgrimsvandrare som vandrar drygt 80 mil på en månad räknar vi oss inte som…men en trevlig vandringsvecka och över 30 000 steg/dag, de flesta dagar blev det.

Inlägg om vårt besök i Santiago de Compostela den gången finns på vår gamla blogg,

https://bmlarsreseblogg.blogspot.com/2019/09/lugo-och-sista-etappen-till-santiago-de.html

https://bmlarsreseblogg.blogspot.com/2019/09/sista-vandringsetapperna-och-tillbaka.html

Den gången renoverades katedralen så det mesta vi såg därinne var byggställningar och byggplast, så därför kände vi att ett återbesök i den mäktiga katedralen kunde passa när vi nu hade vägarna förbi.

Enligt legenden fördes stoftet av Jesus lärljunge Jakob till Galicien, där man år 813 fann hans kvarlevor i just Santiago de Compostela och då uppförde en kyrka till hans ära. Under medeltiden vandrade en halv miljon pilgrimer hit varje år från hela Europa och vid sidan om Jerusalem och Rom var det kristenhetens tredje viktigaste pilgrimsmål. Nu har populariteten för vandringarna ökat och nu är det åter nästan 500 000 som varje år vandrar längre eller kortare delar av lederna. När vandrarna nått sitt mål samlas de på det stora torget, Praza do Obradoiro, framför katedralen. Mitt emot ligger Prazo da Raoxi, som byggdes 1772 och idag tjänstgör som stadshus.

Denna småkyliga marsdag var torget nästan tomt till skillnad från när vi var här i september, men den musikant som möter pilgrimerna med säckpipemusik var ändå på plats.

Katedralen som var vårt mål denna dag byggdes under 1000- till 1200-talen och står där Alfons II byggde en basilika på 800-talet.

Självklart har den byggts till och renoverats under århundradena och den vackra rikt skulpturerade barockfasaden är sedan 1700-talet.

Den vackra huvudingången, Pórtico da Gloria, Ärans port, är prydd med statyer från 1100-talet av apostlar och profeter från 1100-talet.

Vi får gå runt hörnet och gå in genom Silversmedernas dörr. Nu är det dags att njuta av den mäktiga katedralen, men inte helt och hållet då en illgrön skylift har tagit plats mitt framför det vackra högaltaret, vilket gör att det blir lite halvdana foton…

När vi var här och hade vandrat gjorde vi som alla andra, köade och gick upp bakom altaret för att vidröra statyn av Jakob. Idag var det som sagt ingen kö här.

Efter kyrkobesöket behövde kroppen få sitt och det blev en menu del dia inne i de trånga gränderna. Det blev torskfyllda paprikor och sedan en tallrik med olika sorters grillad fisk och havskräfta.

Var bor man då med husbil i Santiago de Compostela? I Park4Night finns en centralt belägen gratis husbilsparkering och när vi kom dit kände vi genast igen oss. 2019 fungerade den som en bemannad ställplats och där ställde vi vår husbil under vår vandringsvecka. Nu ställde vi oss på nästan samma plats och fick en god natts sömn innan vi fortsatte österut längs Spaniens Atlantkust.