bmlarsreseblogg

När vi lämnar Albufeira har vi bokat plats på en ställplats uppe i bergen, några km utanför den lilla byn Alte. Ställplatsen har 16 platser och man får boka minst tre nätter. Den heter Quinta Boa Vista och finns med i Park4Night. Det som är lite extra med den platsen är att den ligger i en apelsinodling. Platserna är stora och vi har flera apelsinträd på vår tomt. Nu är det lite mellansäsong så det finns en del frukt kvar på träden, samtidigt som nya blommor håller på att slå ut. De doftar helt underbart…

Vi blir varmt mottagna av det tyska värdparet. Att det sedan står backar med apelsiner vi får förse oss av gör inte saken sämre så det blir ett glas färskpressad juice till frukost varje morgon. Nästa dag blir nog resans hittills varmaste dag med ca +25º och en klarblå himmel. Då bestämmer vi oss för att ta en promenad till det lilla vattenfallet, Queda do Vigário, som vi sett fina bilder ifrån när andra varit och besökt det. Vi har knappt två km dit och det blir ett par stopp längs vägen, eftersom utsikten är fantastisk och vi ser långt, långt bort.

När vi kommer ner till byn och kyrkogården når vi de byggda trätrapporna som leder ner till det brusande vattenfallet. Nu efter allt regn som kommit är det verkligen fart på vattnet. Det faller 24 meter ner i en liten sjö. som ska vara populär för ett bad under varma sommardagar.

När vi sett oss mätta är det bara att kämpa på uppför trapporna igen. Vägen hem blev faktiskt lite kämpig eftersom vi inte var vana vid denna värme och skulle behövt ta med en vattenflaska, då 2 km nedförsbacke på vägen dit, faktiskt betyder en lika lång uppförsbacke på vägen hem.

I flera år har jag (B-M) haft en längtan efter att få fotografera mandelblom.Nu när vi åkt här nere har vi fått njuta av blomningen längs vägen, men inte förrän nu kom vi riktigt nära de vackra träden. Här fanns det mandelträd i blom både längs vägen och på ställplatsen så nu gick den drömmen i uppfyllelse. I efterhand har vi fått lära oss att sötmandelns blommor är vita eller ljus rosa medan bittermandelns är mörkare rosa.

Nästa dag blev en riktig slappardag då vi bara njöt i solen på ställplatsen, läste under markisen och passade på att köra ett par maskiner tvätt. Tänk så skönt och behövligt det var med en sådan dag.

Dagen därpå blev det promenad igen och den här gången tog vi en annan väg, en grusväg upp och nerför berget för att till slut hamna i den lilla mysiga byn Alte. Det är en by med ca 2000 invånare och det vi såg av den tyckte vi mycket om. Den har blivit utsedd till en av de mest typiska byarna i Algarve. Vi kom ner i små smala gränder till bykyrkan, Nossa Senora da Assunçao. Tyvärr var den igenbommad så det blev inget kyrkbesök i byn.

Vi strosar runt och tittar in i en keramikbutik med mycket fint hantverk. När vi sedan går genom byn ser vi en enorm målad portugisisk flagga på en bergvägg. Den 60 meter breda flaggan ska ha målats 2018 av lokala ungdomar för att uppmuntra det portugisiska fotbollslaget i VM i Ryssland.

Det som var intressant för oss var att det fanns en hel del muralmålningar, som var riktigt fina. Dessutom kom vi förbi en del annan trevlig konst.

Vi fick en riktigt mysig promenad i den härliga byn innan det var dags att vandra hemåt igen och efter fyra nätter var det sedan dags att lämna detta lilla paradis och återvända till Silves, efter en och en halv månad.