Ayamonte, Manta Rota och Albufeira – Tre stopp längs vägen.

Publicerad

Efter besöket vidKaravellernas Kaj fortsätter vi mot Portugal och har siktat in oss på en ställplats i hamnen i Ayamonte. Där har vi bara floden Guadiana mellan oss och Portugal. Vi bestämmer oss för att stanna här ett par nätter eftersom vi har tillgång till tvättmaskin och ett bra servicehus, vilket behövs efter alla veckor med dåligt väder.

För att komma fram till centrum får vi runda viken med småbåtshamnen. När vi går längs hamnen ser vi den stora bron över Guadiana som vi ska ta om någon dag, då gränsen mellan Spanien och Portugal går mitt i floden.

Först tyckte vi staden såg tråkig ut men sedan kom vi in på en del smågator i centrum och då blev det genast trevligare då gatorna var kantade med små serveringar, bagerier och butiker. När vi kom fram till torget blev vi plötsligt lunchsugna och det blev var sin enorm toast med lufttorkad skinka respektive stora rökta ”sardiner”. Där vi satt och mådde gott i solen fick vi verkligen ett annat intryck av staden.

På väg hem träffade vi på en grupp barn och ungdomar på en gata, som bjöd på sång och dans, kanske en rest efter helgens karneval.

På kvällen får vi njuta av en vacker solnedgång och det är alltid lika mysigt.

Efter ett par sköna dagar fortsätter vi in i Portugal…

…och där stannade vi först två nätter på ställplatsen i Manta Rota. Den låg bara något hundratal meter från en lång sandstrand och spångar ledde ner genom sanddynerna. Här blommade mängder med vit ginst.

Vi tog en rejäl promenad genom den i stort sett igenbommade orten och längs stranden. Kanske berodde det på det tråkiga gråvädret men vi kunde inte känna något speciellt för den här orten så hit återvänder vi nog inte om vi har vägarna förbi.

Istället fortsatte vi till Albufeira, för att få uppleva motsatsen. Alfubeira är väl känd som en av de mest populära semesterorterna längs Algarves kust.

Här finns en ställplats vi åker till och det finns EN ledig plats, inte den helt optimala men helt ok för ett par nätter. En stor del av ställplatsens platser är upptagna av husbilar som säkert är säsongsboende, för det är uppbyggt allt möjligt runt omkring dem. Vi tar en promenad fram till centrum och en av stränderna. Precis som de flesta orterna här i Portugal är Albufeira rejält kuperad så här leder en lång rulltrappa ner till stranden, Praia dos Pescadores Fiskarnas strand, och ett litet torg där nere. Här går vi omkring och bara njuter i det fina vädret.

Sedan avslutar vi kvällen med ett glas med havsutsikt innan vi går hem till husbilen.

Nästa dag styr vi promenaden mot de äldre delarna av Albufeira. Här kommer vi fram till ett torg och nu känner vi verkligen att Albufeira är lite mer av en partystad, trots att vi inte besökt den riktiga nattklubbsgatan, ”The Strip”, och inte tänker vi göra det heller. Här på torget underhåller barens personal med bl a Tina Turners, Simply the best, så det dånar om det klockan 11 på förmiddagen. Här ligger många vackra äldre vitkalkade hus och gatorna är kantade med små mysiga affärer, serveringar och barer.

Här i Gamla Stan kommer vi till en 20 meter lång tunnel, byggd i början på 1930-talet för att sammanbinda de äldre delarna med stranden nedanför. När vi gått igenom den och njutit av utsikten låg det mycket påpassligt ett glasscafé där och riktigt god glass hade de dessutom.

Sedan fortsätter vi uppför en trappa igen för nu ska vi gå till Albufeiras marina. När vi promenerar högt över vattnet passerar vi en riktigt trevlig kakelmålning av nyare datum. Den ska symbolisera att Albufeira genom århundradena alltid varit ett mål för ”resenärer”. Det har kommit romare, morer, korsriddare, mängder med handelsmän och på senare år naturligtvis turister. Den nedan är den nyare historien.

Sedan kommer vi till den färgglada marinan, som kanske är mest känd just för sina färgglada hus. Här finns många restauranger och barer,fyllda med människor denna vackra dag.

När vi sedan kommer hem efter drygt 8 km promenad slår vi oss ner i kvällssolen med en Aperol och tycker att vi har det riktigt gott!

Nästa dag är det dags att lossa handbromsen och åka några mil norrut till ett riktigt smultronställe, men som vanligt blir det fortsättning följer…

Lämna en kommentar