När vi kom in i Norge körde vi mot Kirkenes för att använda den servicestation för husbilar som finns i princip alla norska kommuner. Den finns nere vid ställplatsen i hamnen och här ligger ett av kryssningsfartygen från Havila Kystruten.
Vi fortsätter sedan de sex milen ut mot Grense Jakobselv. Strax innan den ryska gränsen svänger vi av E105 och tar en fylkesväg upp mot Grense Jakobselv.På en del ställen är det bara ett stenkast över älven till Ryssland. Vi ser de gula gränspinnarna med svart topp här på den norska sidan medan det ska finnas röd-gröna dito på den ryska.
Grense Jakobselv är en tidigare permanent bosättning för fiskare och jordbrukare. Då fanns det affär, skola, prästboställe och t o m en tullstation. Bygden tynade bort och övergavs helt i början av 1980-talet. Numera finns det bara farbar väg hit under sommaren.
Sista milen är det grusväg, men den är inte sämre än den tidigare asfaltsvägen. Väl framme vid vägs ände finns en liten parkering som finns med som övernattningsförslag i Park4night.
Här är det i princip fullt med husbilar, en del personbilar och någon husvagn. Vi får ändå en plats i bakre raden vilken vi byter nästa morgon när en husbil som stått i kurvan ut från parkeringen ser ut att vara resklar. De flesta är som vanligt här uppe tyskar men en del andra nationaliteter har också hittat hit.
När vi kom dit fram emot sen eftermiddag hängde molnen tunga och vi tog bara en promenad i de närmsta omgivningarna. Här finns t o m en liten fin sandstrand, men vädret idag lockar verkligen inte till något bad så den ligger öde.
När vi åkte hit passerade vi en vacker kyrka som ligger på en sluttning ovanför vägen. Den har en ganska unik historia. Vid gränsavtalet 1826 placerades gränsen i älven. Efter att norska och ryska fiskare kommit i konflikt med varann begärde norrmännen att få en kanon att freda sig med. En granskningsman föreslog istället en kyrka för att markera områdets norska tillhörighet och samtidigt underlätta kyrkobesök för de boende här. Kyrkan blev klar 1869 och vid kung Oscar II:s besök här 1873 önskade han att få kapellet uppkallat efter sig och därför heter det idag Oscar II:s kapell. När vi nästa morgon vaknar till en betydligt ljusare dag tar vi naturligtvis en promenad bort till kyrkan och den lilla kyrkogården. Den är inte öppen idag så vi får nöja oss med utsidan.
I dikesrenen växer faktiskt en mängd olika sorters låga blommor och på sina ställen lyser smörbollarna som solar. Då tänker vi att de sedan länge är överblommade hemma hos oss.
Här ute vet vi att vänner till oss sett flockar med vitval men trots att vi tillbringar långa stunder med kikare ser vi mest sjöfåglar och ibland kommer en eller ibland några tumlare? eller delfiner? Vi vet inte men något med en fena på ryggen var det enda som fastnade på bild.
Vi fick ändå en fin dag här ute där vi verkligen bodde på första parkett och det var så skönt att bara ta det lugnt efter ett par ganska intensiva resdagar. Så hade vi ju också en utsikt som verkligen var ”första parkett”.
Efter två nätter kände vi oss redo att återvända till civilisationen. Det blev ett nytt besök på servicestationen i Kirkenes och sedan kände vi att vi nog borde titta lite på Kirkenes centrum. Det var ganska snart gjort då vi valde bort sevärdheter som Gränsmuseum och annat. Vi parkerade vid kyrkan, som är av det modernare slaget, byggd i betong och stod färdig 1959. Den byggdes som en del av stadens återuppbyggnad efter andra världskriget.
Vi gick en sväng på gågatan och där stod en av stadens symboler, en kungskrabba och ett par av gränsstolparna fanns där ockå.
Där lockade också lite fika och vad passade bättre än att inta det på uteserveringen till Amundsen, bakeri & konditori.
Nu väntade Varangerhalvön och vi följde E6 mot Varangerbotn, som ligger längst in i Varangerfjorden. På vägen dit blev det ett stopp vid Skoltefossen, utanför Neiden. Här har laxfiske bedrivits sedan länge och även idag står några fiskare där och prövar sin lycka.
Vi tar av och följer norra sidan av Varangerfjorden. Här är vyerna så fina och nya kommer bakom varje krön och varje krök.
Vi fortsätter till en liten camping i Vestre Jakobselv för nu känner vi att det vore skönt med en riktigt varm och rejäl dusch efter några dagar med husbilens faciliteter. Här fick vi en skön eftermiddag, då vi kunde sitta i solen med en bok och bara njuta. När det sedan blev skugga kom myggmarodörerna fram igen men det är en annan historia.
bmlarsreseblogg 
Lämna en kommentar