Som de flesta vet ”samlar” vi på svenska nationalparker och Söderåsen har vi besökt vid ett tidigare tillfälle, men eftersom det är några år sedan kändes det som ett bra stopp när vi trånade efter bokar där lövsprickningen just startat. Söderåsen, som ligger 4 mil öster om Helsingborg, blev nationalpark 2001 och området domineras av bokskogar, även om det finns många andra lövträd.
Vi åkte till huvudentrén vid Naturum Söderåsen, vid Skäralid. Härifrån utgår ett tiotal olika vandringsleder, alltifrån 900 meter anpassad tur runt Skärdammen till den 7,7 km långa Hjortsprångsrundan.
Den som tror att Skåne är ett platt landskap har aldrig varit här vid Söderåsen. Hur har då den här kuperade naturen bildats? Det är rörelserna mellan kontinentalplattorna som åstadkommit Söderåsens dramatiska natur. Först bildades ett högt berg och vid en senare krock mellan kontinentalplattorna sprack Söderåsen upp och vindlande sprickdalar bildades. Under istiderna sipprade vatten in i klippväggarnas sprickor och hål. Vattnet frös till is, utvidgades och sprängde loss klippblock. Därför kan vi idag se enorma rasbranter med block och sten, medan klipporna syns högst upp.
Vi bestämmer oss för att först gå den 4 km långa leden som tar oss upp till Kopparhatten, gulmarkerad på kartan ovan, en av utsikterna över dalen. Den följer först Skäralidsdalen, där vi har den porlande Skärån vid sidan om oss och tänk vi hinner inte lång bit innan det är dags att stoppa ner våra tröjor i ryggsäckarna för nu kom våren, Yippi!
Massor med vitsippor, en del kabbeleka och harsyra blommar här under träden, så nog blir det många stopp längs vägen. Tänk att vi aldrig får nog av vårblommorna….
Snart vänder leden uppåt mot Kopparhatten och det blir nästan lite svettigt i uppförsbackarna. Där uppe får vi en häftig utsikt över den 90 meter djupa dalen. Namnet är från 1800-talet och -hatt betyder höjd. Nog kan vi tänka oss att höjden med bokar som på hösten har kvar sina bruna blad ser ut som om den var av koppar.
Här uppe finns det flera bord utsatta så vi passar på att njuta av kaffe och smörgås innan vi fortsätter. här fick vi sällskap av en yrvaken skalbagge och en bofink som troligen väntade på lite smulor.
Nog kan vi påstå att vi fick vårt lystmäte av de skarpt gröna färska boklöven och ännu vackrare blir det om någon vecka när man får gå under ett alldeles grönt tak.
Det blir ytterligare en tur på en annan led innan vi var nöjda för vilken härlig dag vi fick här. Framme vid Naturum hade t o m körsbärsträden börjat blomma.
Här slog vi oss ner med en glass innan det var dags att dra oss ut mot husbilen och söka efter en ny övernattningsplats.
bmlarsreseblogg 
Lämna en kommentar